Sökresultat:
150 Uppsatser om Södra hamn - Sida 1 av 10
Rosariet i Midskeppsparken, Lomma Hamn - frÄn skiss till verklighet :
This master thesis is a story about the development of a rosary in Lomma hamn. During spring 2004 I attended a competition arranged by the municipality of Lomma and SLU Alnarp. The assignment was to design a rosary. The jury liked my ideas and invited me to proceed and develop them. The rosary in Lomma hamn was built in 2006.
The Lomma hamn area is being developed as a new part of Lomma.
Brandskyddet i Göteborgs Hamn AB:s Energihamn : Ett projektarbete i fallstudieform för Göteborgs Hamn AB, som undersöker vilka förvÀntningar personal vid rederier och fartygsbefÀl har pÄ brandskyddet i Energihamnen, en hamnanlÀggning i Göteborgs Hamn AB.
Detta uppdragsbaserade arbete Àr en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte Àr att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och Àven möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förvÀntningar personal vid rederier och fartygsbefÀl som regelbundet anlöper Energihamnen har pÄ Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning nÄgra av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, Àven vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att fÄ svar pÄ ovanstÄende syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefÀl frÄn samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien bestÄr av en sammanstÀllning av de regelverk som stÀller specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord pÄ tankfartyg.
ATT ATTRAHERA DIREKTANLĂP - Vad krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg? Fallet Skandinavien/Göteborg - Sydamerika
För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Ăver lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.
ISPS : Vakten i Göteborgs oljehamn
Med anledning av ISPS- kodens intrÀdande 2004 och personliga erfarenheter frÄn fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i Àmnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare Àr att den allmÀnna uppfattningen bland ombordanstÀllda Àr att portvakten Àr i vÀgen och det tar lÄng tid att komma till sin arbetsplats pÄ fartyget.Detta Àr en deskriptiv uppsats, dÀr vi gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ intervju med vaktpersonal. Intervjun Àr sedan jÀmförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, dÄ denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef pÄ G4S i Göteborgs hamn.
Kameraövervakningssystem : del 2
Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn anvÀnder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus pÄ löstes men det Äterstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport Àr dÀrför ett efterföljande frÄn det föregÄende arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istÀllet för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behÄlla vÄr frÄgestÀllning och arbeta vidare med denna i fler aspekter Àn föregÄende arbete. FrÄgestÀllningen som anvÀnds i arbetet Àr: Vad behöver göras för att fÄ bÀsta kvalité pÄ hamnens kameror 24/7? Vilket alltsÄ innebÀr att vÄr uppgift med rapporten Àr att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hÄlla sÄ bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.
Kameraövervakningssystem - del 2
Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn
anvÀnder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus pÄ löstes men det
Äterstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport
Àr dÀrför ett efterföljande frÄn det föregÄende arbetet om hamnens
kameraövervakning och belyser istÀllet för ett enda stort problem ett flertal
mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behÄlla vÄr frÄgestÀllning och
arbeta vidare med denna i fler aspekter Àn föregÄende arbete. FrÄgestÀllningen
som anvÀnds i arbetet Àr: Vad behöver göras för att fÄ bÀsta kvalité pÄ hamnens
kameror 24/7? Vilket alltsÄ innebÀr att vÄr uppgift med rapporten Àr att arbeta
för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hÄlla sÄ bra standard
som möjligt, dagtid som nattetid.
Projektering Plan 12 PiteÄ Hamn, Haraholmen
Detta examensarbete behandlar den utredning och projektering som jag gjort över en uppstÀllningsplats pÄ Haraholmen som PiteÄ Hamn befogar över och valt att kalla ?Plan 12?. Min utredning strÀcker sig till att undersöka vilka fordon och ekipage som ska verka pÄ denna plan, ge förslag pÄ ett antal olika överbyggnader och projektera fram ritningar med höjdsÀttning över planen tillsammans med diken, vattenavrinning och anslutningsvÀgar..
Hur har EU-utvidgningen den 1 Maj 2004 pÄverkat logistikföretagens strategi i Sydöstra Sverige?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..
Analys och förbÀttring av containerhantering inom ett hamnomrÄde : - en fallstudie hos GÀvle Hamn AB
Utvecklingen mot globala marknader krÀver kostnadseffektiva och smidiga godstransporter, för vilket syfte frakt med containrar kan anvÀndas. Denna typ av frakt har de senaste Ären följaktligen fÄtt en allt viktigare roll inom internationella sjötransporter, vilket ökat pressen pÄ effektivitet i containerverksamheter dÄ konkurrensen inom omrÄdet ökat. GÀvle Hamn AB utgör en viktig del av en flödeskedja, med syfte att leverera virke utvunnet ur svensk skogsindustri till distributörer vÀrlden över. Den del av flödet som utgörs av GÀvle Hamn AB innefattar lastning, Àven kallat stuffning, av virket i containrar. Företaget har problem med effektiviteten i containerverksamheten och har bett om hjÀlp att utforma förbÀttringsförslag för att höja denna.
Hur har EU-utvidgningen den 1 Maj 2004 pÄverkat logistikföretagens strategi i Sydöstra Sverige?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ?
hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens
intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka
vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall
tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..
Industrimiljö under omvandling : ett gestaltningsförslag av de offentliga miljöerna i Gustavsbergs hamn
Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.
Behandling av oljeförorenat vatten vid LuleÄ Hamn
LuleÄ Hamn hanterar Ärligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstÄr spill. 1980 byggdes en reningsanlÀggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mÀngd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbÀttrade rutiner har minskat mÀngden föroreningar och Àven mÀngden inkommande vatten.
Fartygsanslutningar till landströmsnÀtet I UmeÄ hamn
Fartygstransport drivs av marina brÀnslen som avger avgasutslÀpp. NÀr fartygen stÄr i hamn förbrÀnner de sitt eget brÀnsle för elgenerering ombord, förbrÀnningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnomrÄdet. Genom de luftföroreningar som sker frÄn koldioxid, koloxid, svaveloxid, kvÀveoxid och partiklar fÄs negativa effekter pÄ mÀnniska, miljö och ger samhÀllet höga kostnader. För att minska utslÀppen kan man ansluta fartygen till elnÀt pÄ land. Syftet med arbetet var att undersöka elnÀtets potential till fartygsanslutningar i hela UmeÄ Hamn.
Land frÄn hav frÄn land : en reflekterande gestaltningsprocess
DÀr hav möter land kan det ske spÀnnande saker. Eller rÀttare sagt, dÀr hav möter land borde det ske spÀnnande saker. Med den instÀllningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sÄdant vattennÀra omrÄde och utsÀtta det för undersökning och komma med förslag pÄ
förÀndring. Tanken Àr att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebÀr: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet Àr en del av Visby hamn och det Àr idag en plats utan riktig identitet.
Distribution av bensin och diesel frÄn GÀvle Hamn : Analys av alternativa distributionssystem
Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att lÀsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter frÄn GÀvle Hamn. DÀr vi har valt tvÄ slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet Àr VÀsterÄs. De faktorer som vi har utgÄtt frÄn nÀr vi har analyserat distributionssystemen Àr ekonomiska, miljömÀssiga och tekniska möjligheter.Den metod som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom Àmnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömÀssigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsomrÄdet.